Phi Phi
Efter att ha åkt färja hela dagen kom vi fram på Phi Phi. Jag hade "varnat" tjejerna om att denna ö skulle vara liten då jag mentalt jämförde den med Koh Lanta, men i kontrast till Koh Lipe kändes Phi Phi faktiskt rätt stor. Vi gick omkring på smågatorna ett tag (på Koh Lipe fanns inga bilar men mopeder och en och annan tuk tuk, medan det på Phi Phi endast finns cyklar!) innan vi fixade ett rum. Det är otroligt smidigt att resa tre stycken, förutom på Langkawi då vi bodde i en sovsal har vi bott ensamma i dubbelrum med eget badrum. Vi föser bara ihop sängarna så det blir till en dubbelsäng vi alla delar, inte alls så trångt som man kan tro och dessutom blir det både billigt och skönt att ha eget rum! Vi gick ut och åt en inte så god Pad Thai och begav oss sedan ut. Vi gick slumpartat in på ett ställe som visst hette "Stockholm syndrom" där vi beställde in farligt goda buckets (alltså drinkar i sandhinkar), dansade och spelade en rolig version av beerpong. Senare gick vi ner till stranden, för det gör tydligen alla, och där hängde vi ett tag innan vi trötta gick hem och somnade. På lördagen var vi trötta och slitna, så vi tog det lugnt i skuggan, åt frukt och strosade runt i "stan". På söndagsmorgonen tog vi oss upp till utsiktsplatsen och blickade ut över den kända ön som mest ser ut som en byggarbetsplats. Förstår inte riktigt varför Phi Phi är så populär, vattnet är rätt äckligt och priserna höga och ön knökfull. Sedan kanske andra resenärer har en annan budget och på så sätt kan åka på dagsutflykter, men ändå. Det var i alla fall kul att ha varit där (i och för sig tredje eller fjärde gången för mig, men för första gången på egen hand)! På eftermiddagen tog vi en färja, denna gången en som inte ens tog två timmar, till Koh Lanta.
